Förlorat självförakt
Jag känner för att skriva igen.
Den där speciella känslan är här igen..
Det enda som krävdes för att få fram den var två timmars ensamhet.
-
Det var väldigt väldigt längesedan jag kände självförakt senast. Visst har det kommit stunder då jag känt att jag verkligen hatat hur jag fungerar, tänker och känner men jag har viftat bort dom direkt. Inte låtit det sjunka in. Medvetet hindrat mig själv från att tänka på det och istället bara försökt att acceptera att jag är som jag är.
På så vis har jag ändrat mitt sätt att tänka.
Eller..
Jag har en känsla av att det snarare är någon annan som har ändrat mitt sätt att tänka.
Och nu kan jag se hur jag tidigare blev knuffad in i självföraktets mörker.
-
Å andra sidan så har det knappt funnits tid för att tänka på sånt överhuvudtaget på senaste tiden.
Livet flyter på och denna vardag där det alltid finns för lite tid fortsätter att dominera.
Men det har inte alltid varit så här.
Långt ifrån.
Oftast har vardagen känts ganska tråkig och den största delen av fritiden brukade gå åt till att fundera över vad jag skulle hitta på.
Många verkar ha det så.
Och egentligen har jag nog inget underskott utav fritid.
Snarare ett överskott av dator- och Tv-spel.
Patetiskt(?)
-
Men men, kändes faktiskt intressantare att skriva om självförakt - jag kom av mig lite. Kan det helt enkelt bero på att jag är nöjd med mig själv just nu? Eller att jag sänkt ribban till en nivå som jag faktiskt når upp till?
Å ena sidan så kanske jag är sämre än förut just nu?
Mitt tidigare jag skulle nog se på mitt nuvarande jag med avsky - och avundsjuka.
Och plötsligt inser jag att ingen kommer att förstå vad jag pratar om.
Det är alldeles för kryptiskt och förvirrande.
Kanske skulle jag bara börja skriva rakt ut vad jag menar istället?
Så att folk har en chans att förstå?
Nej.
Det vore att blotta mig.
Alla skulle börjat tycka illa om mig.
Nej, bättre att fortsätta att vara kryptisk..
-
Vad sysslar jag med? Det här blir väl ingen glad utav att läsa? Nej, nu lägger jag ner..
Kommentarer
Postat av: Cindy
Ojoj så jag förstår dig
Postat av: ellisnor
vem fan bryr sig om att andra inte blir glada av att läsa det? :>
jag förstår typ hälften av dina smartskalle-ord. så himla komplicerade ord du kan (!?) hmh.
för den delen så blir knappast någon glad av att läsa min tjurskalle-blogg heller. MEN HEY,man skriver ju för sin skull. och det finns alltid någon som känner igen sig i det man skriver. alldeles för få som näckar på internet. jag gillar nakenhet. RAWR.
Trackback
