Döda mig indirekt

Jag vill passera gränsen då det är för sent att vända om.
Bli lämnad av mina vänner och sviken av min familj.
Åter igen känna exakt hur mörk vår värld kan vara.
Knuffa ner mig utför stupet så att jag faller emot en säker död.
-
Jag vill dit.
Till det alldeles för tunga, dödskompakta mörkret.
Men omkring mig finns inget mörker egentligen.
På ytan utav mitt liv så ser ju allting så bra ut.
-
Ibland är det skönt att vara ledsen.
Och nu för tiden måste jag nästan leta efter anledningar för att känna mig miserabel.
När jag fick frågan - "Vilken negativ egenskap med dig skulle du vilja ändra på?" - så hade jag förvånansvärt nog jättesvårt att komma på ett bra svar.
.
-
.
Och det är väl så egentligen. Det finns mycket i mitt liv som är bra just nu. Jag är ganska nöjd med den människa jag är. Efter en iskall vinter är våren här med ljus och värme. Innan ikväll så var det längesedan jag var nere senast. Det visar ju att livet är ganska bra. 
Egentligen.

Vem är du?

Vem är du på jobbet?
Vem är du när du pratar med dina föräldrar?
Vem är du när du umgås med din partner?
Vem är du när du pratar med gamla människor?
Vem är du bland dina vänner?
Vem är du i ett gäng?
Vem är du när du pratar med ett barn?
Vem är du när du är ensam och har svårt att sova?
-
Så många olika masker.
Vi anpassar oss utan att ens tänka på det.
Men..
Vem är du?
Egentligen?

Så är det

Ingenting i livet känns dåligt just nu.
Vår
Kattfasoner
Skatteåterbäring
Vänner
Datorspel
Planer inför sommaren
Pussel
Smoothies
Kollegorna
Böcker
Zelda
-
Och en massa andra saker som förgyller min vardag för tillfället :).

RSS 2.0