Spegelbilden sa..

Se på mitt fula anlete.
Lyssna ej på vad jag har att säga.
Vidrig, avskyvärd och faktiskt ganska sliten.

Nej nej, jag ska inte störa.
Jag ska bara skrika i ditt öra.
Bland alla människor hittas ensamheten.

Bli förförd av mig.
Förvanska mig.
Bryter ut i ett hav av sorger.

Spegelbilden sa - att den älskar mig.

Jag går i egna tankar.
Ett liv med ett hjärta som slår och bankar.
Ensamheten har ändrat mina sinnen.

Nej nej, jag ska inte störa.
Jag ska bara skrika i ditt öra.
Jag är galen, men ni är nötter.

För mänskligheten.
Identiteten.
Och för hela jävla hemligheten.

Spegelbilden sa - att den älskar mig, dig, mig, dig, mig..

Lägg av..


För låten som den här texten är baserad på, De gröna svamparnas syraman med The Kristet Utseende, så knata in på länken -> http://www.youtube.com/watch?v=v24W1T7CVAA&feature=PlayList&p=9C47C3822C41DA95&playnext=1&playnext_from=PL&index=7

Inflyttningsfest

För några dagar sedan fick jag upp tavlor, hyllor och allt annat på väggen och det kändes som att de sista pusselbitarna föll på plats och pusslet som föreställde min lägenhet kändes i stort sett färdigt. Och sådär alldeles lagom så var det inflyttningsfest igår.

Det var första gången jag anordnade en fest överhuvudtaget och det var väl en del som skulle tänkas på (även fast det kanske inte var så mycket, egentligen :P). Så man klev upp på morgonen och det var bara några timmar kvar tills det var dags. Tills dess ska det städas, plockas undan grejer, handlas och fixa bort den där kullen av disk som står i köket.

Så jag tänkte att man kunde börja med att handla. Går ut, känner att det är jävligt kallt ute, och ångrar för en sekund att man inte parkerade borta hos föräldrarna där vart man skulle haft tillgång till motorvärmare. "Men vad fan? Man får väl göra det bästa av situationen?" tänker jag medan jag kliver in i den iskalla bilen, vrider på tändningen och hör motorn utstöta ett ljud som närmast kan beskrivas som lidande. 

Instrumentpanelen blinkar och bilens termometer visar -29 - och efter en kort stund inser jag att det inte är någon idé, kliver ur, låser bilen och börjar promenera mot ICA.
"Jag borde tagit täckbyxor :(."
Men relativt snart så är jag trots allt framme vid affären, handlar den nödvändiga provianten och sedan är det bara den kyliga vandringen hem, nu uppförsbacke hela vägen istället och med en ICA kasse hängandes.
"Jag borde tagit täckbyxor >_<.."

Promenaden går ändå relativt fort och jag har bara lite ont i axlarna när jag väl är hemma. Tiden går oväntat fort och det bara smäller till så har disken och resten av lägenheten fixats färdig inför festen. Festen som för övrigt hade starttiden - 18:00. Nu med facit i hand så var det alldeles för tidigt - med tanke på att det bara var fyra själar närvarande när klockan slog 19:30. Men men, man har ju i alla fall en lärdom med sig i bakfickan ^^.

Men någon gång kort efter halv åtta så small det bara till och plötsligt var lägenheten och skinnsoffan fylld av välkända ansikten. Festen drog igång på riktigt, wizard sticks'en (ölburkar som tejpas ihop till en "stav" som visar hur mycket man druckit under kvällen) började byggas och guitar hero plockades fram. Stämningen var på topp och höll i sig ända fram tills det var dags för krogen.
Det blev en riktigt bra debutfest, tycker jag i alla fall :). Ett tack till alla som var närvarande och höjde stämningen :).

Efter att min del av kvällen var avklarad så följde en fantastiskt besök på krogen med massvis av intensivt ösande på dansgolvet och ännu mer trevlígt sällskap ^^. Kroppen rörde sig i takt med musiken fram tills krogen stängde och det var dags för hemfärd. 

En perfekt kväll helt enkelt :). 

---------------------------------------------------------------------

Jag känner gärna för att skriva något djupare också.. men just nu så känns det inte som att det finns något där. Någon annan gång :).

Flytta hemifrån

Ja, då börjar bitarna falla på plats och grunden till min lägenhet visa sig. Jag har inte skrivit något på ett tag nu och det beror mycket på att jag fick igång internet till lägenheten först idag - och såklart för att det har varit väldigt mycket att göra med flytten också.

Men som sagt, det börjar se ut som något - även om jag inte satt upp något på väggarna ännu. Och då kanske ni undrar - "När blir inflyttningsfesten?" Ja.. den här helgen jobbar jag.. Men nästa vecka är det ledigvecka som gäller och till den helgen bör det passa fin-fint att styra upp en fest i lägenheten :D. Det blir nog bra ^^. Och om någon som läser det här nu skulle vilja kika förbi så är det bara att fråga :D.

Det blir nog rätt så gött i alla fall ^^. Och om någon nu vill komma och hälsa på så är det väl också bara att höra av sig - även om jag inte kan bjuda på kaffe ännu :O. Jag dricker inte sådant. Thé faller mig bättre i smaken. Men någon kanske vill kika förbi ändå :P?

Spegel

Jag såg mig själv i spegeln.
I en dröm.
Jag såg ut som någon annan.
Jag tyckte att jag såg bra ut.

What's that supposed to mean?






Bleh :-/

Styckesindelningen blev fucked up när jag kopierade från Word hit till bloggen så en hel del mellanrum och styckesindelningar försvann..

Så att ni vet..

År 2009 - Året då livet tappade

Ja, då var det slutligen dags för den fjärde utgåvan av min nyårsblogg - denna gång för 2009. Och ja, det är väl lika bra att jag börjar med en gång?

Den 1’a januari - 00:00
För första gången den här tiden på året så befinner jag mig i Södra Sverige, vilket även innebar en nyårsafton utan snö. Mer exakt så befinner jag mig vid Varbergs Fästning tillsammans med min dåvarande flickvän, Lintu, och några av hennes kompisar. Det är någorlunda kyligt ute och vi står med varsitt glas Pommac i handen. Folket omkring jublar och skålar över det nya året och himlen lyses upp av färgexplosioner.
Jag och Lintu kysser och kramar varandra för första gången på det året och Varberg anordnar ett stort skådespel av fyrverkerier - antagligen det största jag någonsin varit med om. Efter att de flesta smällarna har tystnat och det har gått en bit in på det nya året så går jag och Lintu och lägger oss tillsammans för att somna i varandras armar.

Två dagar senare så är jag i Danmark för första gången i mitt liv tillsammans med Lintu och hennes familj. Vi knatar omkring på stan, hittar lustiga skyltar och barn med lustiga mössor. Besöker även slottet som "Hamlet" i litteraturen utspelar sig. Men kanske framförallt så minns jag hur kallt det var. På tillbakavägen passar vi på att besöka Helsingborg och knata omkring där litegrann.

Några dagar senare så börjar mitt jullov närma sig sitt slut och det är dags att packa ner julklapparna och hoppa på tåget upp mot Kiruna. Det var ett underbart jullov.

Väl tillbaka i Kiruna så passar jag på att klippa mitt hår ganska mycket och i samma veva färga det svart. Dessutom så köper jag Laha's soft-air gun och introduceras därmed till sporten (?) Airsoft. Annars så hände det inte så mycket mer under månaden Januari.

Februari
Jag och min familj stiger av ett flygplan på Arlanda och inom några minuter så befinner jag och Lintu i varandras armar igen och håller om varandra. Det är sent på kvällen och klockan har nästan hunnit så tolv och det är 6-7 timmar kvar tills planet som ska ta oss till Gran Canaria lyfter. Därimellan så far jag och Lintu omkring på ett nästan folktomt Arlanda och blir jagade av vakter, åker på väsktransporter och knatar omkring rent allmänt innan vi går till hotellet för att sova några timmar.

Morgonen gryr och vi stiger på planet och flyger iväg från Sverige. Vi får mat, de visar Kung-fu Panda och jag är illamående och såsmåningom landar vi på Gran Canaria. Och hela den resan var underbar med sol, värme och bada i havet - i Februari. Alla kvällar vi gick iväg till affären för att köpa chips och stannade upp för att lira något arkadspel. Käka på restaurang i stort sett varje dag, åka iväg ensamma (Jag och Lintu) till huvudstaden Las Palmas och spela ännu mer arkadspel. Någon dag senare gå på Zoo och fotografera och för att inte tala om den trevliga promenaden i "öknen" som jag, Lintu och min syrra gick på.
Det var en helt underbar resa utomlands tillsammans med personen som jag då älskade mest.

Och den 16'e Februari så var jag åter tillbaka till Kiruna och verkligheten igen och resten av Februari så hände det nog inget speciellt. Jag hade skola som vanligt och livet flöt på.

Mars
Mitt sportlov har precis börjat och än så länge så har jag nästan bara hunnit åka tåg. Jag befinner mig i Göteborg och har precis träffat Lintu igen och innan vi åker iväg till Varberg så hinner vi knata omkring på stan en aning - vilket såklart inefattar EbGames där de passat på att sätta upp en Space Marine i verklig skala till releasen av Warhammer 40k: Dawn of War 2.
Och ärligt talat så minns jag inte så mycket av mitt sista sportlov.. Jag var på besök i Varberg, Lintu hade skola och som vanligt så blev det en hel del mys, filmtittande och chipsätande ^^. Men enligt en blogg så ska det visst ha varit riktigt bra:

Ja, kort efter att jag skrev bloggen så åkte jag ner till Varberg för att vara där under mitt sportlov - som blev underbart, även fast hon hade skola samtidigt. Det var nog första gången som allt kändes helt perfekt emellan oss, som att vi verkligen, verkligen, passade ihop tillsammans och att inget hade kunnat sära på oss.
Sen klev jag på tåget och åkte iväg.
Än en gång.

(Från bloggen "Changes" som skrevs den 19'e Mars)

Hur som helst så tog mitt sportlov slut och det var dags att åka tåg, igen. Snart var det dock dags att resa igen, närmare bestämt till Luleå denna gång och tillsammans med Laha och Wilen för att gå på en liten festival. Det var ett antal band som spelade där men den egentliga anledningen till varför vi åkte dit var för att se black metal-bandet "Marduk". Och det var en galen spelning - Intensiv black metal, sångaren dricker och spottar blod över publiken och har ett svart linne där det står "Svenska kyrkan - Luleå Stift" samtidigt som de spelar låten "Jesus Christ Sodomized". Helt klart värt pengarna :D.

Om inte annat så hände det en hel del saker under Mars månad förutom det som står ovan. Jag hade teoriprov och uppkörning, nationella prov i skolan, köpte ny (begagnad) dator och gjorde högskoleprovet. Och man hann även med att käka den underbara måltiden - "Chocolate Chip Cookies & Billy's Pan Pizza" (som jag för övrigt kom på själv) och dra iväg till Rautas för att grilla med Jonas och... Elin (det var schweinigt kallt ute)

April
Jag har skola, Lintu har påsklov och har åkt upp till Kiruna för att hälsa på. Även fast jag har skola så har vi mysigt ändå med 360’n och det blev en hel del Fallout 3 och Mass Effect spelande. Vi drog även ut på en mindre skoter-tur och Lintu fick då köra skoter för första gången. Samtidigt som hennes påsklov tar slut så börjar mitt och vi åker tåg ner till Varberg tillsammans. Det blev en awesome tågresa med spelet Heroes 3 på hennes Laptop, och väl nere i södra Sverige så noterar jag att de inte har någon snö. Samtidigt så närmar sig påsken och med den en massa härligt påskgodis och påskfirande i Halmstad. Vad som åter igen hände när mitt påsklov började ta slut var att jag var tvungen att åka den 22 timmar långa tågresan, än en gång.

Väl hemma i Kiruna så hade jag praktik på LKAB istället för att vara i skolan, sökte sommarjobb och fixade balkläder. Och i slutet av månaden lyckades jag till slut skaffa körkort efter den tredje uppkörningen, det var otroligt skönt att få det bortgjort. Inget har nog gett mig lika mycket ångest som den skiten.

Maj
Månaden började med att jag höll på att ringa som en galning till en massa olika ställen i Varberg och söka sommarjobb, vilket ledde till att jag skrev inlägget ”Sommarjobb i Varberg = Epic Fail” den 6’e maj. Så bra gick det.

Den 8’e maj flög jag ner till Varberg och denna gång för att gå på studentbal i Göteborg. Två dagar senare var det dags. Balkläderna sattes på, håret fixades och det slutade med att jag såg hyfsat sliskig och överklass ut. Men med Lintu så var vi faktiskt riktigt stiliga tillsammans. Själva balen var väldigt trevlig faktiskt med maten, dansandet och allt som hör till. Men tyvärr så var jag tvungen att åka hem redan dagen efteråt.

Väl hemma i Kiruna så var det trots allt maj och snön hade börjat försvinna – vilket ledde till att vi begav oss ut och spelade en hel del airsoft under månaden. Många plastkulor skickades iväg i över 100 meter/sekund och en del av dem träffade några ont anande korsryggar också ;D. Vi hann även dra iväg på en lite större resa efter Nikka-vägen och tog med oss mat och engångsgrillar. Det var en gyllene tid för airsoft helt enkelt :D.

Och i slutet av månaden åkte jag visst ner till Varberg och Göteborg igen.. Kan det ha varit för att jag blev färdig i skolan vid den tiden xD?

Juni
I början jag var i södra Sverige och jag vet inte om det finns så mycket att säga om det egentligen? Det var garanterat mysigt i alla fall. Den 12’e juni hände det som förändrade mitt och många andras liv – jag tog studenten, fick betygen, åkte omkring på flaket och allt som hör till. Jag hade aldrig haft så högra förväntningar på själva dagen men den blev bättre än vad jag förväntat mig i alla fall.

Resten av månaden juni hade man egentligen kunnat sammanfatta i två ord – Frankrike och Hellfest, men jag hade nog tänkt skriva lite mer än så. Hela resan började i Kiruna och det blev den vanliga 22 timmars-resan ner till Varberg där vart Lintu hoppade på och satte sig bredvid mig. Efter 22 timmars resande så hade jag ett dygn kvar på tåg.

Första stoppet blev i Danmark och efter att vi hoppat på där så rullade vi iväg mot.. Tyskland? Tyvärr så blev vi av med våra Sverige-flaggor vi hade tänkt ha med oss eftersom att jag inte satt fast dem ordentligt i ryggsäcken. Resten av resan mot Frankrike – alltså allt efter Danmark – är hyfsat luddig med alla tidspassningar och tågstationer. Man visste knappt i vilket land man var i den mesta av tiden.

Till slut var vi framme i Frankrike och mötte Lintus vän och hans flickvän. Vi var alltså ett gäng på fyra personer som tillsammans gjorde entré på Hellfest. Den första uppgiften efter att vi väl var inne på området var att hitta en plats att sätta upp tältet på och vi kikade oss omkring och fick syn på en stor svensk flagga som svajade en bit bort. Vi drog dit och fick höra ett gäng personer ropa ”GRILLA KORV! GRILLA KORV!” – i sydvästra Frankrike. Och det tog inte länge innan vi slog ner tältet i ”det svenska området” – det var fler som tydligen hade gjort samma sak som oss.

Vad som hände därefter tänker jag inte gå in på speciellt mycket – det var festival och över 100 band spelade under de tre dagarna som vi var där. Det var musik från 12:00–2:00 och en härlig tid i Frankrike i alla fall och alldeles för snart så var festivalen över och det var dags att åka hem igen – eller åtminstone till Halmstad där vart vi blev upphämtade av Lintus föräldrar.

Efter att sista festivaldagen var slut – alltså kring två-tiden på natten så gick vi tillbaka och packade ihop tältet och var tvungna att ta oss tillbaka till tågstationen i staden Clisson som vi befann oss i. Varför vi gjorde det på natten och inte dagen efter var för att tåget vi skulle ta gick tidigt på morgonen nästa dag – så vi bestämde oss att ta oss till stationen så tidigt som möjligt för säkerhets skull. Och det gick faktiskt bättre än väntat – men när vi väl var framme så var det fyra-fem timmar tills tåget skulle gå och tågstationen var stängd för natten. Så vi slog oss ner på asfalten och lutade oss mot våra ryggsäckar som lutade mot stationsväggen och drog över oss min rock som täcke – även om den inte värmde mycket. Det var sjukt kallt och obekvämt – men vi tog oss igenom det.

På morgonen öppnade dem stationen och vi fick komma inomhus åtminstone. Efter något tågbyte på tillbakavägen så kände jag att jag inte mådde så bra och hade feber och då hade vi över ett dygn kvar att åka med tåg. Det var en otroligt sliten resa hem till Sverige och mot slutet så kändes det som att jag skulle dö. Jag har nog aldrig varit så utmattad i hela mitt liv. Men till slut så kom vi fram till Varberg där jag fick sova ut en natt innan det var dags att hoppa på tåget mot Kiruna igen.

Jag, Jonas och Wilen drog upp på en episk resa till loussa-toppen och fann lugnet och en underbar utsikt med solnedgång och efter det blev det..

Juli
Fortfarande i juli så hade jag drömmen om hur mitt liv skulle bli: Lintu kommer i på Luleå Tekniska Universitet och flyttar Piteå tillsammans med mig. Vi blir sambo’s tillsammans och jag hittar ett jobb i Piteå och jobbar på dagarna medan hon är i skolan. Det var drömmen, drömmen som hade levt ett bra tag hos oss båda – trodde jag. När det väl visade sig att hon hade kommit in på LTU och fått en egen studentlägenhet så ville hon inte längre flytta in med mig. För det var hennes lägenhet och hon ville känna på hur det var att bo ensam i början.

Men trots det åkte jag ner till Varberg och Halmstad och nu började det märkas rejält att vårt förhållande började gå utför. Efter den tiden så åkte jag norrut från Göteborg för sista gången . Än idag så har jag inte åkt tillbaka till södra Sverige.
Jag hoppade dock tåget redan vid Sunderby Sjukhus och spenderade slutet av sommaren med familjen och släkten hos min mormor och vid hennes stuga.

Den 8’e juli skapades http://klaggen.blogg.se

Augusti
Det är den tredje augusti och jag, Jonas och Wilen har dragit in datorerna till vardagsrummet i min familjs lägenhet. Klockan är elva-tolv något och telefonen börjar ringa i min ficka – det är Lintu. Hon gråter. Sedan gör hon slut. Vi pratar ett tag, lägger på och jag känner att jag bara vill gå och gömma mig under täcket och aldrig komma ut. Mitt hjärta är en aning krossat och jag har Jonas, Wilen och deras datorer i mitt vardagsrum. Det skulle kännas fel att be dem att gå, de kanske inte har något annat att göra utan sina datorer? Och det känns även fel att gå och gömma mig under täcket och aldrig komma ut – dem är ju i rummet bredvid. Så jag går tillbaka till LAN’et, berättar vad som hänt och startar igång ett spel, flyr verkligheten och spelar. Resten av natten.

Det blev väldigt fel alltihopa.
Drömmen om att flytta ihop med henne till Piteå är nu helt död.
Och jag vet inte vad jag ska leva för längre.
Dessutom är jag arbetslös och på grund av finanskrisen är det nästan omöjligt att hitta jobb.

I ett ögonblick så var livet inte så jävla bra längre.

Men LAN’et och livet fortsatte och ironiskt nog så flyttade Lintu 140 mil norrut några dagar efter att hon gjort slut. Vi kom alltså 140 mil närmare varandra – men nu var vi inte tillsammans längre. Men vi bestämde oss för att försöka vara vänner åtminstone och i och med att vänner faktiskt brukar umgås med varandra så körde jag ner till Piteå, tio dagar efter att vi gjort slut, för att få se hennes nya lägenhet och träffa henne igen.

Efter att jag varit där i några dagar körde jag hem igen, men innan jag kom hem så svängde jag förbi El-giganten och köpte mig Guitar Hero: World Tour med trummor, mick, gitarr och allt som hör till. Med facit i hand så var det ett väldigt värt köp med tanke på alla härliga kvällar man haft med kompisarna där alla spelat på varsitt plastinstrument :P.

Resten av augusti tillägnades åt att försöka göra något åt arbetslösheten och söka jobb.

September
Livet började sakta ner, jag var arbetslös, singel och bodde hemma fortfarande. Egentligen behövde jag inte göra så mycket alls egentligen men jag sökte jobb i alla fall och i samma veva så hände det nog inte allt för mycket i mitt liv längre. Året som hade varit med Danmark, Gran Canaria, Påsken, Frankrike och Hellfest var bara ett minne. Sommaren var slut och livets höst hade tagit sin början. Snart kommer vintern, och mörkret.
Och ja.. Behemoth släppte nytt album i alla fall.
Men i slutet av september började det hända lite grejer i alla fall. Jag började jobba på El-koll, drog ut på Urban Exploring, lirade airsoft och drog på krogen för första gången.
Livet började dra igång på nytt men hade förändrats en aning sedan det stannade upp.

Oktober
Jag och Lintu fortsatte att ha kontakt sedan vi gjort slut och i början av oktober så kom hon förbi till Kiruna och hälsade på. Vi spelade, kollade film och drog upp en vända till Loussa-toppen och fikade. Kort efter att hon åkt tillbaka till Piteå så var det dags att fylla år – för nittonde gången och det blev ett ganska milt firande utav den födelsedagen. En vecka senare så fick jag sluta på El-koll och var arbetslös igen – vilket jag tyckte var rätt skönt ändå. Jag hann även skriva årets bästa (av mig iaf :D) text under denna månad: Livets vinter

En symfoni av smärta.
En era av sorg.
Mörkret i mitt hjärta.
Skuggorna i min borg.

Förtvivlan jag känner.
I de tomma salar.
Minnena som bränner.
Minnena som talar.

Kärleken jag hade.
Ljuvlig och underbar.
Sårades och blödde.
Tills inget fanns kvar.

Ljus blev mörker.
Leende blev gråt.
Livets vinter.
Tog sin början då.

Ett liv av förtvivlan.
Ser jag framför.
Den slutliga vilan.
Då jag vittrar och dör..

En ljudligt skall.
En mans nöd.
Snöa fall.
Och vinterdöd.

November
Jag tyckte att det var rätt så bekvämt att vara arbetslös efter att ha jobbat en månad och kände att jag hade kunnat fortsätta med det ett tag till men redan efter någon vecka så ringer jobbcoachen upp och har lite planer på gång. Ett möte och ett telefonsamtal senare så var jag på väg med bilen till ”Kiruna Guidetur” (har en souvenirbutik uppe på centrum och anordnar turer och boende i stugor åt turister) för att presentera mig själv för chefen. Efter att ha blivit introducerad för de arbetsuppgifter som fanns där och för resten av personalen och även introducerat mig själv så verkade det positivt och vi kom överrens över att jag skulle få en praktikplats där. Alltså skulle jag inte vara arbetslös längre – men skulle det fixas papper på alltihopa och papprena skulle skickas till Luleå för att bli godkända av facket. Och det, godkännandet, tog tid.

Under tiden så blev jag uppringd en dag av LKAB och blev inkallad till arbetsintervju några dagar senare. Jag gick dit, blev intervjuad och veckan därpå började jag på min nuvarande arbetsplats – LKAB, Underjord, Media. Och tills idag så har jag fått fortsätta jobba där och hoppas på att jag får vara kvar i längden också.

Och så beställde man nya datorn i slutet av månaden också :D.

December
December har varit en ganska så härlig månad må jag säga. Den nya datorn kom efter ett tag och i samma veva köpte man lite nya spel till den. Man har jobbat, umgåtts med kompisarna och såklart spelat en hel del. Julen firades här hemma och på julafton hade man vänt på dygnet och vaknade kring tre-fyra tiden på eftermiddagen – inge kalle anka här inte :P. Till julklappar får man väl i första hand räkna datorn men jag fick även en del kläder och lite annat smått och gott. Till slutet av månaden blev det att dra datorn till HQ och dra igång HQ’s jul-LAN. LAN’et och konserten utanför folkets hus med Flashpoint Cathether och Howling Svetlana fick avsluta år 2009.

 

Och ja.. sammanfattningsvis så var den första halvan av året verkligen awesome men mot slutet så tappade det en aning. Livet har förändrats från att vara i ett förhållande och gå på gymnasiet till att vara singel och jobba nere i gruvan. Och nu i helg så ska man flytta också

·         Bra saker 2009

·         Lintu

·         Gran Canaria

·         Påsken

·         Marduk xD

·         Airsoft

·         Frankrike

·         Hellfest

·         Ny dator

·         Jobb på LKAB

·         Körkort

 

·         Dåliga saker 2009

·         Det tog slut

·         Kugga två uppkörningar

·         Singellivet

 

Hoppas 2010 blir awesome :D.


Nyårsbloggen nalkas

Jag vet faktiskt inte om jag har fått några nya läsare gentemot min gamla blogg på Lunar, men om så nu skulle vara fallet så kan jag berätta en sak som ni antagligen inte vet om ^^.
Jo, omkring varje nyår så skriver jag en blogg om året som har passerat - hur mitt liv varit och vad som har hänt. Och för fjärde året i rad så ska även bloggen för 2009 dyka upp... snart.. 2009 har varit ett väldigt händelserikt år för min del och nästan allting har förändrats - både positivt och negativt. Just nu har jag mycket att göra så jag hinner inte skriva den - men håll ögonen öppna! Snart dyker den upp här :D!

Titeln blir - 2009 - Året då livet tappade

God jul :D!

Tänker inte skriva desto mer.. Bara så att ni vet :P.

Julaftonen började härligt - Den 24'e December 00:00 satt man framför datorn och lirade Call of Duty: Modern Warfare 2 tillsammans med flera av sina bästa vänner :D. Efter det så blev man lite hungrig och drog med samma vänner till statoil för att inhandla lite mat. Träffade även en alkis där med en del vettiga åsikter, såsom - "Man ska inte skratta åt julmust" och "Alltså.. Du tänker ju ingenting.." En härlig statoilrunda med andra ord :). När man kom hem vid 3-4 snåret någon gång så blev det sängen.

Sedan vaknar man vid tolv-tiden och några gånger efter av glada "God jul-SMS", svarade på dem och somnade om. Efter det blir man väckt av morsan och klockan är cirka 16:14. Julbordet nalkades och togs igenom även detta år och efter det blev det att öppna oväntat många julklappar - mest kläder. Men det var nice ^^.

Nu sitter man här framför datorn med Julmust, En ask Noblesse, En Paradis-låda och en påse Juleskum framför sig.

Är det inte en god jul så säg :D?

Bah..

Vill men orkar inte skriva något just nu -_-..

Ledigveckan har precis börjat i alla fall.
Det är skönt..


Ramblin' Man

Det här med att börja, det är det som är svårast. Men efter det brukar det bara flyta på..

Det var ett tag sedan man skrev blogg sist.. Och det har berott på lite olika saker. En hel del på det mitt senaste inlägg handlade om - jobbet på LKAB. Efter en hel dag (eller natt) utav kabel, rör eller ventilations-dragning så brukar man komma hem väldigt trött och hungrig och oftast orkar man inte lämna hemmet efter att man väl stigit in genom dörrarna. För när man väl är hemma finns det ju alltid något att göra - den dagliga dosen av bilddagboken, mail, newgrounds och vänner på nätet, en hund som behöver komma ut flera gånger om dagen, en mor som tycker att lägenheten behöver dammsugas en gång om dagen på grund av allt hundhår som alstras varje dag, påbörjade spel på både Xbox 360 och dator som behöver klaras av.. Och ja - sen "ska" man ju skriva blogg någorlunda regelbundet också..
Så även fast man bara befinner sig hemma så finns det alltid en massa saker och göra och alltid för lite tid över för att göra dem. *Poff* säger det bara så är man trött och dagen har förvandlats till kväll. Och med tanke på att väckarklockan står på "05:00" så är det vettigt att gå att lägga sig tidigt.
Om man nu sammanfattar alltihopa så handlar det ju om att prioritera - och just bloggandet får en ganska låg prioritet. Och bara för att man nu skulle ha tid över för att skriva blogg så är det ju inte säkert att man känner för det heller. Det ska ju också klaffa för att det ska bli bra. Så nu vet ni - även om den nya faktan, som precis åkt in i er hjärna i ljusets hastighet via era ögon, inte spelar någon som helst roll i era liv.

Med facit i hand nu efter två veckors jobbande som "serviceman" på avdelning "media" (under jord) för LKAB så känns det väldigt positivt. Jag känner att jag (oftast) klarar av arbetsuppgifterna, kollegorna är trevliga och kanske bäst av allt - jag jobbar skift. Det fungerar så här: Första veckan jobbar jag förmiddag (06:00-15:18), Andra veckan jobbar jag eftermiddag (14:42-00:00) och Tredje veckan är jag ledig hela veckan. And I like it. Väldigt skönt för mig som är lite nattmänniska till naturen att jobba eftermiddag. Jag trivs på jobbet helt enkelt ^^. Och ja - för er som inte uppfattade det så är jag inne på ledigveckan just nu.

Den 23'e December trillar löningen in och det känns som att det kommer att bli en av de bästa dagarna under det här halvåret. När pengarna väl ligger där så ska jag börja med att skaffa mig en ny dator - ett riktigt monster har jag planer på. Synd att man inte är så insatt i det där med alla olika grafikkort, fyrkärniga-processorer och allt annat tjofs som man behöver veta om man ska bygga ihop en fin och värd egen dator. Men själva beställningen blir väl något som ordnar sig senare :). Det jag ska göra så fort min nya monster-burk står i mitt rum och snurrar är att köpa Call of Duty: Modern Warfare 2 - som min nuvarande dator tyvärr är för dålig för.
Man blir ju inte så lite sugen med tanke på hur mycket man har spelat det första Modern Warfare, när alla ens kompisar sitter och har "the time of their life" tillsammans i spelet och efter att man hälsat på Wilen tidigare idag för att få sig en titt på spelet - som faktiskt verkar så awesome som.. det verkar? Jag längtar!

Svart stjärna - ett ord som fastnade

Just nu är jag inne på slutet av Tisdagen utav ledigveckan och så mycket planer för den fortsatta veckan har jag inte direkt.. Just den här ledigveckan är inte så ledig som alla andra (om det blir några andra :O?) kommer att vara - i och med att jag har utbildning både Torsdag och Fredag, samt att jag har så kallad "Arbetsplatsträff" på Fredag också. Men men - jag måste gå på dem och dessutom får jag övertid för mitt "slit" :D. Men utöver det så har jag inga planer för veckan. Bara att försöka överleva..

Det är helt otroligt hur jag överskattade mina egna förmågor och vilken syn jag hade på det hela.. Visst, det är fan så mycket lättare än vad det var förut men det känns som att det fortfarande är väldigt svårt - och än så länge så har jag misslyckats väldigt hårt. Det var inte så lätt som det verkade.. alls..

Men men.. Nu har jag väl fått ut en hel del utav min nuvarande vardag känns det som.. Börjar kännas lite tomt på information i slutet av mina fingertoppar. Så då är det väl bara att avsluta det här inlägget, slänga upp det på den ofantliga massan utav digital information som vi kallar för "Internet" och sällan tänker så mycket på. Efter det ska jag dra på mig trollkarlshatten och bege mig in i rollspelet "Neverwinter Nights".

För snaaart ääär deet juuuuul!

Jobb imorgon

I och med att klockan ringer imorgon 7:00 så slutar en period i mitt liv ocn en ny tar sin början. En period av arbetslöshet och morgnar (morgonar? Vad fan blir "morgon" i plural O_o?) där man fått vakna när man vill och inte har något speciellt att göra under dagen kommer enbart att vara ett minne blott. Istället kommer min vardag att pågå flera hundra meter under jord - i mörkret och smutsen. Åka ner i avgrunden på morgonen innan solen gått upp och åka upp igen när solen gått ner - varje dag.

Men även fast jag låter lite negativ gällande det hela så ser jag det faktiskt som en positiv grej :P. Jag har ett jobb, eller åtminstone en "visstidsanställning" som gäller i en månad - men det låter på allihopa som att jag antagligen kommer att få jobba vidare även efter en månad. Men vi ser ju :). Blir grymt nice med full lön (eller åtminstone 92% utav full lön) i alla fall :D - måste kännas otroligt när man ser att den trillat in på kontot senare.

Men men.. imorgon börjar man på LKAB och blir en slitvarg - var väl det jag försökt säga hela tiden :).

Pretend

Put on a mask.
Let everyone see.
Who you are supposed to be.

Put on a mask.
Let everyone see.
Who you are meant to be.

Put on a mask.
You can be a star.
Let no one see.
Who you really are.

Ensamhetens grundsten

Idag fick jag en ny syn på vad som krävs för att man ska känna ensamhet. Det är lätt att dra slutsatsen - "Om man umgås regelbundet med kompisar/vänner/familj så är man inte ensam." Men jag tror att det ligger lite mer i det än så..
Har ni någonsin känt er ensamma även när eller efter ni umgåtts med tidigare nämnda personer? Jag kan erkänna att jag känner mig ganska ensam just nu (och jag syftar inte på "just nu" som i skrivande stund - då jag faktiskt är den enda varelsen i mitt rum) även fast jag haft sällskap i stort sett hela dagen av vänner och familj. Men hur kan det gå till egentligen?
Jo.. jag tror att det ligger till ungefär så här: Man måste känna sig behövd av personerna man umgås med, som att det faktiskt betyder något för dem att man finns där. Som att man tillför något i deras liv som de skulle vara "ledsna" av att vara utan. Om man enbart umgås med personer som lika gärna hade kunnat göra något annat istället och varit lika glada för det så tror jag att man har lättare att känna sig ensam.
Men samtidigt så handlar det nog om mer än så - man måste nog även känna att man själv får ut något av att umgås med personerna - behovet måste nog vara ömsesidigt för att det ska bli bra.

Nu har jag säkert fått det att låta som att jag inte känner mig behövd av mina vänner och familj eller så låter det som att jag inte känner att jag behöver dem. Men så är det inte - punkt. Det handlar om roller. Min familj har rollen av att de ger mig säkerhet och en grund för mig att stå på - en grund som får mig att finnas till. Mina vänner fyller upp rollen av att finnas där som jämnårig och att vara personer som till en viss del är likadana som mig - "lika barn leka bäst" heter det väl? De finns där för mig när jag vill vara social, spela med någon eller prata om problem med. Och för en del människor så räcker det med att dessa två roller är uppfyllda för att man ska må bra.
Men jag känner att jag behöver något annat också. Något som alltid har varit viktigt i mitt liv. Rollen av kärlek - rollen av närhet. Någon person jag kan älska och som gärna får älska mig tillbaka. Personen som gör så att jag inte behöver somna ensam om nätterna. Personen som jag kan bry mig om utöver allt annat. Och saknaden av en sådan får mig att till en viss del känna mig ensam.

Innan jag fortsätter med mitt prat om "roller" så känner jag att jag vill säga att jag inte riktigt tycker om att uttrycka mig på det sättet, det får det att låta som att man kan byta ut människor hur som helst och att man placerar människor i fack - ser dem som objekt. Men varför jag ändå uttrycker mig så här beror på att det sättet är det lättaste - och kanske även det enda sätt jag vet i det här fallet.

Då kan man ju fråga sig, vilken roll betyder mest? Familjen, vännerna eller kärleken? Jag tror att alla betyder ungefär lika mycket. Tar man bort en utav dem så känner man nog att det är något som fattas och då känslan som jag kallar för "ensamhet". Men det är just det jag är mest osäker på - om det är ensamhet som jag pratat om i all text ovanför? Eller handlar allt det här om någon annan känsla? Jag vet inte riktigt..
Men tills vidare så kallar jag det för ensamhet - för det känns mest rätt för tillfället.


För övrigt..
Det är lustigt hur mycket saker kan betyda i ena stunden och hur lite de kan betyda i andra. Hur helt vanliga handlingar som t.ex. att få gå på toaletten eller att äta en bit choklad (eller en pepparkaka ;D) kan kännas så underbara när man verkligen ha behövt dem. För när man är och kollar en film på bio så vill man ju ogärna tränga sig förbi alla personer som sitter ner och missa en del av filmen man betalat för "bara" för att gå på toaletten? Och vilka underbara euforiska känslor som fullkomligt kan skölja över en när man väl äter något man verkligen gillar efter att ha varit riktigt hungrig eller sugen ett längre tag. Medan man andra dagar kan tycka att det bara är jobbigt att behöva gå på toaletten eller att behöva äta.
Vi är underliga, vi människor.

Livets vinter

En symfoni av smärta.
En era av sorg.
Mörkret i mitt hjärta.
Skuggorna i min borg.

Förtvivlan jag känner.
I de tomma salar.
Minnena som bränner.
Minnena som talar.

Kärleken jag hade.
Ljuvlig och underbar.
Sårades och blödde.
Tills inget fanns kvar.

Ljus blev mörker.
Leende blev gråt.
Livets vinter.
Tog sin början då.

Ett liv av förtvivlan.
Ser jag framför.
Den slutliga vilan.
Då jag vittrar och dör..

En ljudligt skall.
En mans nöd.
Snöa fall.
Och vinterdöd.


Blodig vinter

Gud eller inte?

Frågan som kom upp i mitt huvud tidigare idag - varför tror jag inte på gud? Först så kände jag mig säker - gud finns inte och det är bara trams att det skulle finnas någon konstig gammal gubbe uppe i himlen som skulle skapat alltihopa och så vidare. Men det är ju ett ganska trångsynt sätt att se det hela på - att tolka gud som en varelse och nästan göra honom mänsklig i vissa avseenden. Nej, det är ju inte riktigt det som är hela poängen med tron om en gud - om jag inte fattat helt fel? När man tror på gud så tror man inte direkt på den "gud" som brukar framställas i t.ex. komediserier - en gammal man i vita kläder och vitt skägg.

Nej, om jag uppfattat det rätt så är tron oftare att gud skulle vara en sorts kraft med en vilja. Men sedan att det skulle vara en vänlig kraft som faktiskt kan hjälpa oss människor i vår vardag - det låter som svammel i mina öron. Nej, min syn på en potentiell gud är väl något sådant här:

Jag känner mig inte helt övertygad över att det inte existerar eller har existerat någon slags gudomlig kraft överhuvudtaget - det jag mest funderar över gällande det är om alltings början, skapelsen. Jag känner mig inte riktigt nöjd med förklaringen om "big bang" och att det till slut skulle leda till de perfekta levnadsförhållandena på jorden som i sin tur skulle leda till utvecklingen från små plankton i havet till vanliga däggdjur och för att sedan människan, som är så pass olik alla andra varelser på planeten, skulle få en intelligens som överstiger allt annat på jorden. Att allt det där skulle ske utav en slump är lite svårt att tänka sig och sen finns det ju alltid det klassiska problemet "När började tiden egentligen?" och följdfrågan "men vad hände innan det?".
Någonstans däremellan skapelsen av allt, jorden, ekosystem och människans intelligens så känns det som att det fanns någon kraft eller vilja som liksom hjälpte till att ordna alltihopa. Men efter att det väl hade blivit ordnat, när alla system och regler var satta, så känns det som att den här, om vi nu ska kalla det för det, "skaparguden" har varit frånvarande. 

Bibeln ser jag i stort sett som en sagobok men samtidigt så är det ju svårt att säga hur det verkligen var för 2000 år sedan. Men om vi nu skulle anta att det som står i bibeln är sant - att gud var närvarande, bad Noa bygga en ark för att sedan dränka hela jorden, överröste regn av grodor och andra hemskheter över människorna och höll på med andra olika mirakel så skulle vi väl märkt om en sådan gud skulle funnits idag? Eller under de senaste 1000 åren t.ex.? Eller vart tog gud vägen egentligen?
Nej, jag delar inte alls den synen som bibeln har på gud och inte heller bibelns skapelseberättelse - men jag är inte heller riktigt nöjd med förklaringen som evolutionsteorin ger.

Så varför inte blanda lite :)?

Achievment Earned - Lose a job

Ja, det blev som jag befarade - chefen svarade "Nej, jag tror att vi klarar oss.." idag på frågan jag ställde: "Aa, hur blir det nu? Ska jag jobba nästa vecka också..?".

Och i det tillfället, i det svaret, så blev jag åter igen arbetslös. Jag var inte direkt överraskad men nog blev man lite nedstämd ändå. Det är väl aldrig roligt att bli avskedad antar jag?

Men men, det blir väl att vara ledig ett tag - och jag kommer garanterat att uppskatta att få sova längre än klockan 6.00 på morgonen i alla fall. Det kommer vara skönt. I början åtminstone. Men sedan, efter helgen, får jag väl ta ett snack med min jobbcoach och arbetsförmedlingen igen och försöka komma på en plan för hur jag kan få jobb igen - och om det inte fungerar så är det väl bara att vänta besked från högskolan antar jag?

Aja, möjligheterna finns där. Det är bara för mig att ta tag i dem och göra något av livet.

Mer fritid snart?

Ja, igår fick man reda på av chefen att det bara var den här veckan som jag hade det säkert på jobbet. Varför det är så beror på flera olika anledningar - men det har inget att göra med att jag misskött mig eller något liknande. Men hur som helst - nästa vecka kanske jag är arbetslös igen. Och jag har väl lite blandade känslor om det..

Det hade ju varit skönt att få klart lärlingsutbildningen och få det där jäkla certifikatet som elektriker och bäst hade ju varit att ha säkert jobb de där 1600 timmarna som krävs - men det ser ju inte ut som någon möjlighet just nu.. Men jag är inte ledsen för det ^^. Arbetslivet var ju trots allt ganska slitet - speciellt i jämförelse med att vara arbetslös och kunna göra vad man vill och vakna när man vill. Så det skulle ju vara rätt skönt - för en stund åtminstone.
Och det positiva med jobbet jag haft nu är ju att det har gett mig en merit att ha med på mitt CV - plus att man då kan svara "ja" på frågan "Har du haft någon tidigare anställning?". Kommer att kännas bra :).
Annars så vet jag inte riktigt vad jag vill heller - jag har sökt nu till Tekniskt Basår på Luleå Tekniska Universitet som börjar nu till våren - men jag får väl se om jag kommer in och hur jag väl gör om jag skulle komma in. Men helt omöjligt är det inte att jag flyttar till Luleå och blir student i början av nästa år.

Hur som helst - jag är optimistisk gällande livet och det känns som att det löser sig, på ett eller annat vis :).
Och vem vet? Jag kanske får behålla jobbet trots allt..

Lars Winnerbäck & Melissa Horn - Som jag hade dig förut

Du springer aldrig ifatt,
när jag väl är där
jag vill inte tänka framåt
men är livrädd att fastna här
nu kan det vara för sent

att säga som det är

Vi testar nya vägar
som aldrig tycks ta slut
vi har försökt att fånga den andra
men aldrig nått ut

jag vill ha en sista chans
så jag säger det rakt ut

Jag vill ha dig nu
som jag hade dig förut
jag vill ha dig nu
som jag hade dig förut


Jag vet att det är svårt över telefon
men när jag har dig nära
vill du därifrån
jag vet att du har tänkt
men berätta hur du mår


Jag försöker träffa andra
men det är inte så lätt
jag har försökt att tänka bort dig
på alla sätt
det är dags att lägga på
men att stanna känns så rätt


Och jag vill ha dig nu
som jag hade dig förut
jag vill ha dig nu
som jag hade dig förut

--------------------------------------------------------------------------------------------

Jag vill nog inte kapa bort en del av mitt liv, egentligen..


Exakt nitton - bara idag

Idag är det exakt nitton år sedan som jag föddes och anlände till den här världen.
För nitton år sedan var jag otroligt liten och vägde knappt någonting (vilket kanske fortfarande stämmer till en viss del xD?) och idag, nitton år senare, jobbar man som elektriker. Och därimellan har det ju hänt en hel del.

Tänkte på min livssituation idag - jobb som elektriker, singel, bor fortfarande hemma och så vidare. Sedan tänkte jag tillbaka på hur mitt liv såg ut för ett år sedan och jag slogs av hur annorlunda det var. Hur mycket som förändrats på ett år. Sedan såg jag tillbaka ännu ett år och minnena blev lite luddigare. Och så fortsatte jag så tills jag inte kom ihåg hur mitt liv såg ut längre - vilket inte tog så länge. Det gav en perspektiv på saker och ting.

Om så här mycket har förändrats sedan förra gången jag fyllde år, hur kommer det inte att se ut om ett år? Studerar jag? Har jag egen lägenhet? Har jag hittat kärlek igen? Bor jag ens kvar i Kiruna? Kommer jag att leva i ett år till?

Och saker som känns som en stor del utav mitt liv - så som gymnasietiden och mitt förhållande med Lintu (två saker som varade nästan ungefär lika länge) kanske jag bara kommer att se som en liten period i mitt liv om några år? Kommer den här tiden som jag minns så väl nu också bara vara luddiga minnen om några år? Men även om minnen blir luddiga så behöver det inte betyda att de tappar i betydelse. Det föregågna betyder - på sitt eget lilla underliga vis.

Dock så ser jag mig själv som en människa som i det stora hela lever i nuet - det är idag och kanske imorgon som betyder mest och som behöver ägnas mest tankeverksamhet åt. För det är ju trots allt idag vi lever - inte igår eller imorgon - utan nu, idag.
Det som hände igår kan man inte förändra och det som händer imorgon är oklart - det är idag vi kan ta tag i livet, varje dag.

Men om vi ska gå tillbaka till tillbakablickandet en stund innan jag avslutar - var mitt liv bättre för ett år sedan? Ja - det skulle jag nog säga. Jag ser inte vad som skulle vara bättre idag än för ett år sedan - det mesta har tappat känns det som.
Undrar hur jag ser på saken nästa år?

First time evah - The Krog @ Kiruna

Igår var det då första gången jag var på krogen i Kiruna och innan vi var på väg dit så hade jag inte direkt så höga förväntningar om det - men det var faktiskt riktigt trevligt igår :D.
Men så här kan man ju inte bara börja? Mitt i alltihopa? Det hände ju trots allt en del före krogen också..

Jag var precis klar med sista dagen på jobbet för den här veckan och det var även den som blev den lugnaste dagen. Om man bortser från lite kylig kabeldragning på LKAB så var det en väldigt chill dag på jobbet - och det var något jag behövde när man vaknat upp samma morgon och redan känt sig måttligt trött och smått slut i hela kroppen samtidigt som man börjar känna sig sjuk på riktigt (det är ju alltid värst på morgonen och natten) med täppt näsa och ont i halsen. Det var en chill dag på jobbet helt enkelt :).

Hur som helst så behövde jag duscha bort gruvdammet från ansiktet och när jag var klar med det så hade min morsa kommit hem med middagen - Pizza (med oxfilé och bearnasiesås :D). Och med tanke på att jag hade klämt i mig ett skrovmål till lunch så kände man sig inte allt för nyttig (eller speciellt hungrig) när pizzabiten slank ner.

Efter middagen blev det att åka till Jonas på lompis, för att behöva åka tillbaka och hämta Jespa 5 mintuer senare. När jag och Jespa väl anlände till Jonas igen så var han, så som oss, klar för fest och det tog inte länge tills vi var framme vid stället där Jespas, Isabellas och Markus födelsedagar skulle firas på en och samma gång. Det började rätt lugnt men allt eftersom anlände mer och mer folk i en jämn ström. Och ganska snart så blev det rätt trångt kring köksbordet.

När festen väl flyttade ut i vardagsrummet så hade nästan alla gäster tagit sig dit och trots att det var drygt 20 personer där så var de allra flesa ansiktena bekanta sedan tidigare. Väl i vardagsrummet drog "Öl-spelet" igång på riktigt och det ledde till att en del blev mer påverkade av alkoholen än andra. Rent överlag så var det en trevlig fest som många andra fester till slut flyttade ut till krogen (och ungefär nu hade jag väl tänkt knyta ihop början och slutet ;D.).

Under hela kvällen så hade jag enbart druckit en klunk "Monster" (energidrycken, som inte är så jävla god enlig mig) eftersom att jag är nykterist och igår kväll även chaufför. Så med 3b (Jag, Jonas och Jespa) i bilen susade vi iväg mot staden i "Fin-Mercan" och ganska snart gjorde vi entré på Landströms.

Bland alla okända ansikten så kommer Claes (fick reda på igår att hans namn inte stavas Klas - utan lite finare - Claes) fram och är väldigt peppad inför kvällen. Efter att ha blivit frågad av Alex hur pepp han var, från en skala av 1 - 10, så svarade han en åtta - så peppen var nästan på topp den kvällen -  och det märktes. Efter en lite drygt en timmes chillande på Landströms så begav vi oss in mot Kiruna centrum och Arran..

I och med att jag hade lämnat min rock och mössa i bilen - för att slippa betala för garderoben - så var fjällvindarna väldigt kyliga gentemot mina bara armar medan jag stod i kön för att komma in den höstnatten. Men så snart som jag och Jonas hade kommit in så kom värmen snabbt tillbaka. Det första intrycket jag fick av att komma in på krogen i stan var den höga musiken som jag inte direkt hade väntat mig. Det andra intrycket var nog att det var ganska mycket folk där - för att vara Kiruna. Och eftersom att Kiruna är en liten stad där vart alla känner alla så kändes det nästan som att man hade sett varenda ansikte där inne förut och en del ansikten var bekantare än vissa andra - dem hälsade man på.

Tidigare så har jag sett ner på krogen en del och mest sett det som ett ställe där alla människor som lever för helgerna samlas för att dricka tillsammans. Jag hade nästan helt missat tanken om vilken otrolig träffpunkt det är i en liten stad som denna och hela den sociala biten med ett krogbesök. Och förutom den positiva inblicken så var det ju väldigt trevligt där ute på dansgolvet också :D. Men efteråt fick man höra att det här var en ovanligt bra kväll på krogen - "Kul med en bra premiär :D" tänkte jag då.

Efter några timmars socialiserande med människor man inte skulle prata med till vardags och intensivt ösande på dansgolvet så var det dags att ikläda rollen som fylle-chaufför och första stoppet blev på statoil där jag onyttigt nog drog i mig ännu en hamburgare (så för att sammanfatta mina måltider för igår - Müsli, skrovmål, pizza och hamburgare).

Och efter att ha kört hem en del kompisar så var bara Jonas kvar i framsätet och väntade på att komma hem. Men riktigt så blev det ju inte till en början, utan efter att ha stannat när två personer vinkat så hade man snart en ny grupp människor i bilen - som skulle till lompis. Det slutade med att de kom hem och jag var 110 kronor rikare. Och efter det så fick även Jonas komma hem - gratis dessutom :P.

När man väl kom hem och föll ner i sängen så hade man då varit uppe i nästan 22 timmar och jobbat i 8 utav de timmarna. Ögonen föll ganska snart ihop av sig själv och innan man somnade så hann man tänka "Det blev ju en rätt bra kväll ändå :)".

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0