Livets linje

Just nu känns livet som ett rakt streck.
En horisontell linje som skapas hela tiden och går framåt lagom fort.
Jag befinner mig längst fram på linjen och tar livet som det kommer.
Ingen väg där framför att se fram emot.
Bara en lång väg av upp- och nedförsbackar att se tillbaka till.
-
Jag fortsätter att färdas framåt.
Och i det stora hela så känns det faktiskt ganska bra :).

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0