Ett alternativ till att leva
Är det bara jag som nästan dagligen funderar på vad det är som gör mitt liv värt att leva? Som faktiskt hittar anledningar och väger dessa huruvida de gör det värt att fortsätta?
Det känns som det.
Vad jag vet så är människan ett utav de enda djuren som ens kan tänka tanken och förstå principen bakom självmord.
Vi är ett utav de enda djuren som faktiskt förstår att vi har ett alternativ till livet.
Men jag har känslan av att väldigt få faktiskt tänker på detta mer än kanske några få gånger i livet - att de faktiskt varje morgon gör ett val att fortsätta leva en dag till.
Att ta livet för givet och bara leva.
Äta på grund utav att man är hungrig,
och inte för att vi behöver mat för att fortsätta leva.
-
Fast om man verkligen är nöjd med sitt liv så kanske detta är så pass uppenbart så att det inte behövs tänkas på?
Så länge man är lycklig behöver man inte stanna upp och fundera över varför.
Och vissa kanske i stort sett aldrig behöver stanna upp och fundera över livet.
På så vis kanske det är omöjligt för lycka och visdom att gå hand i hand.
Det heter ju trots allt "Det man inte vet det lider man inte av."
Det kanske gäller livet också?
