Klaggen

Från det att vi rörde varandra för första gången så var det för sent.
Ett hjul sattes i rörelse och började snurra fortare och fortare.
Och efter att du sagt "ja" på den där frågan, kanske tidigare också, så var vi oförmögna att stoppa det.
Som två magneter som efter en liten knuff slutligen kom för nära - och började dras emot varandra.
Det enda som skulle kunnat förhindra det hela vore om det kom något emellan.
Ett hinder.
Men något sådant fanns inte.
Och kvar blev bara en sak:
Kollision
När dessa två viljor väl förenades så var det plötsligt inte så lätt att ta isär längre.
Jag blev en del av ditt liv.
Du blev en del av mitt.
Livet fortsatte
Men mycket var nu annorlunda..