Styckesindelning
Jag fattar inte vad den här sidan lider av. Men den gillar (oftast) att förstöra min styckesindelning.
Inspiration
När skrev jag om något.. "intressant" senast? Skulle väl vara den gamla numera dammiga "Snart 20 och lycklig"-texten. Alltså en text som är något mer än bara en ytlig reflektion utav det som händer omkring mig just nu? Sådana texter kom lite då och då förr.. Lusten att skriva, att skapa något som berör och får folk att tänka. Vad hände med det egentligen?
Just nu känns det som att själva lusten att skriva finns där - men inspirationen för att få ihop ett bra innehåll fattas. Så då nöjer jag mig med att skriva det här istället - gnäll. Och det blir ju ingen gladare eller klokare av.
Skrivarlusten brukar oftast komma när jag är på lite smådåligt humör. När jag är lite halvt depp helt enkelt. Och när jag tänker på det så minns jag inte ens när jag var det senast.. Är förklaringen att jag helt enkelt är för glad för att skapa sådana texter nu för tiden? Behövs det först lite mörker för att kunna sprida lite ljus?
Jag kan inte fatta att det bara är några månader sedan det hände.
När jag blickar tillbaka på det får jag en känsla av historia.
Det här var längesedan.
Allting är annorlunda nu.
Med tiden förändras saker och personer.
Men ibland sker väldigt många förändringar på väldigt kort tid.
Och efteråt kan det kännas som att världen är annorlunda än vad den var innan.
Och man kan få ett falskt intryck av att det är tiden som varit grund till förändringarna.
Jag tror att det är det som hänt nu.
Om jag blickar tillbaka några månader så känner jag knappt igen personen jag var då.
Om jag blickar tillbaka ännu längre så känns det som att se på ett helt annat liv.
Om jag blickar framåt så ser jag inte mycket alls.
Som vanligt ingenting bestämt för varken den nära och den avlägsna framtiden.
Om jag blickar på nuet ser jag en massa olika känslor som dras åt olika håll.
Korsar och trasslar in sig i varandra.
Lämnar kvar ett nystan av tankar som inte verkar ha betydelse.
Men som helt enkelt rullar vidare ner för livets nedförsbacke.
Jag tjänar pengar i alla fall.
Frågan är ju bara vad jag ska göra med dom?
Eh.. Kom jag av mig lite grann? Jag tror det..
Mitt tidigare inlägg handlade om "Möjligheter" - och det känns verkligen som ett återkommande tema i mina tankebanor just nu. Jag blir nästan irriterad på mig själv för att jag har svårt för att se och ta tag i allt jag kan göra här i livet. Jag vill förändra mig själv, bli mer spontan, pröva alla möjligheter som finns och bli några erfarenheter rikare. Just nu händer det inte. Jag sitter kvar i den här kyliga staden och sysselsätter mig mestadels med ingenting alls på fritiden. Visst - det är trevligt att göra ingenting - inte för den sakens skull. Men det känns inte som att jag utvecklas. Jag vill sätta mitt liv i rörelse, helt enkelt.
Men snart kommer ledigveckan och det kommer antagligen sluta med att jag bara stannar kvar i stan som vanligt - om jag känner mig själv. Det känns som att - "Om jag inte kommer iväg denna ledigvecka så kommer jag aldrig att komma iväg. Upptäckarlusten inom mig kommer i så fall att dö - och jag kommer att fortsätta med att göra ingenting på fritiden. Enbart för att det är bekvämt. Enklast så."
Självföraktet ligger nära ibland. (och plötsligt hade jag lyckats skapa en sådan där text som jag pratade om i början av texten som jag pratar om)
Jag är liksom ändå rätt så nöjd nu..
Och även fast jag är övertygad om att människan aldrig kan bli helt nöjd
Så letar jag inte direkt
Utan är mer.. "Öppen för förslag"
Utan är mer.. "Öppen för förslag"
Det är lustigt hur ens perspektiv på saker och ting kan förändras
Jag hade inte haft något emot att prata med någon nu.
Bleh.. Det blev förjävligt spretigt och tankarna liksom trasslade in sig i varandra.
Bäst att sluta nu innan det spårar ur ännu mer.
God natt på er :)
