Klaggen

-

Jag tror att det finns kärlek för mig där ute någonstans.

Den rätte.

Personen som skulle förstå mig och älska mig för den jag är.

Personen jag skulle förstå och älska tillbaka minst lika mycket.

Personen jag aldrig kommer att hitta.

Personen som aldrig kommer att komma i kontakt med mig.

Vi båda kommer att lämna den här världen innan dess.

-

På grund av detta så känns allting ganska så meningslöst just nu.

Jag har precis allting jag behöver.

Förutom det jag inte kan få.

Men just nu är det jag inte kan få, det enda jag vill ha.

Ingenting annat spelar så stor roll egentligen.

-

Jag är inte direkt ledsen.

Men definitivt inte glad.

Snarare apatisk.

-

Det gäller bara att försöka göra det bästa av situationen.

Att inte göra saker värre.

Att fortsätta gå till jobbet och tjäna pengar.

Att fortsätta att hålla kontakten med alla människor som betyder någonting.

Att hålla balansen vid kanten av avgrunden och försöka att inte falla ner -

Att inte låta mörkret sluka en fullkomligt.

...

För kanske.

Bara kanske..

Så kommer allting bli bra igen.

Någon gång.

-

Det finns ett stort hål inom mig just nu. Någonting fattas och även om mycket omkring mig är väldigt rätt så känns det ändå fel på grund av detta. En känsla av ensamhet trots att det verkar som att en hel del personer verkligen verkar tycka om mig - och faktiskt bry sig på riktigt. Det känns som att det bara fattas en pusselbit för att göra mitt liv komplett - för att jag ska bli lycklig på riktigt igen.

-

Ett tag försökte jag verkligen mitt allra bästa. Jag gick "All-in" med mina känslor, förhoppningar och min glädje. Ansträngde mig till det yttersta för att du skulle tycka om mig, för att få en positiv bild av mig som människa.

Jag försökte mitt bästa.

Och misslyckades.

Förlorade jag verkligen allt? Har jag ingenting kvar att ge? Till en viss del känns det så. Som att det kommer att dröja innan man vågar satsa igen. Men jag kan inte låta bli att hoppas på att vinna den stora vinsten.

Tyvärr har jag på senare tid insett att jag är en alldeles för dålig spelare för att ha någon egentlig chans. Det finns någon spärr inom mig som hindrar mig ifrån att ta uppenbara chanser. Och i slutändan får jag vandra hem med ingenting - efter ännu en spelomgång.

-

-

Det är så otroligt svårt att helt enkelt tänka logiskt. Att se alla sina möjligheter och att faktiskt kunna ta dom. Att nu faktiskt inse att vi kan göra i stort sett vad vi vill. Till exempel så har jag varit sugen att åka utomlands på senaste tiden - men att inse att jag faktiskt Kan göra det, och dessutom utan större förhinder dessutom är en helt annan sak. Barcelona, Rom, Los Angeles, Aten, Kairo, Tokyo - inom bara några dagar så hade jag i stort sett kunnat befinna mig på valfri plats på jorden - om jag vill. Och Du som läser detta hade kunnat följa med.

Jag har ledigvecka just nu.

Och antagligen kommer jag att bli kvar här i Kiruna hela veckan.

Vilket slöseri med liv.

-

Jag har aldrig riktigt trott på ödet - att allting skulle vara förutbestämt och oundvikligt.

Och ni måste hålla med om att det nästan låter lite "magiskt" om det nu skulle visa sig att det var så?

Men det finns faktiskt en viss logik med det hela. Även om det kräver lite filosofiskt tänkande.

Jag ska försöka förklara vad jag menar.

Efter vår födsel så börjar vi formas som person. Det som formar oss är vår omgivning och personerna omkring oss. Detta skapar med tiden en slags personlighet hos en människa och det är med denna personlighet som vi utför våra val här i livet.

Till exempel så hade jag egentligen behövt göra något åt min disk, men idag har jag låtit bli och suttit framför datorn istället. Det var ett val jag gjorde - och det kanske inte låter så konstigt? Men hade jag egentligen kunnat diska idag? Valet att sitta framför datorn istället beror på min personlighet, och min personlighet beror på omgivningen jag har levt i. Så att jag skulle bli en lat person som struntade i att diska idag var redan förbestämt sedan det var bestämt att jag skulle födas i Kiruna med mina föräldrar? Att jag skulle diska idag skulle alltså strida emot min natur - och alltså fanns det ingen möjlighet att jag skulle göra det idag.

Allting beror på någonting annat. Och kanske alla händelser redan på ett sätt var förutbestämda redan från tidens begynnelse? Om ni förstår vad jag menar xD?

Så det där med ödet kanske inte är så långsökt ändå? Egentligen?

-

Aja, skrivlusten börjar försvinna, ögat börjar sluta sig och jag börjar känna mig som vanligt igen - och jag tänker inte tvinga fram något mer.

Men det blev åtminstone en del svammel :).

Töm det på kärlek.

Fyll det med mörker.

Om det är det som krävs för att slippa det här.

Okeeeej xD. Den här bilden är jävligt fag xD. Men men - du fick mig att göra det Cindy :P.

-

Here are the rules about the award:
1. As the award winner, you shall copy the 'award picture' in to your blog to show that you have gotten it.
2. Say thank you, and link back to the one who gave the award.
3. Give the award to 7 other blogsisters/brothers.
4. and write 7 interesting things about yourself.

-

Såå - Cindy (http://cindystenberg.blogg.se/) gjorde visst mig till vinnare - och jag har inget bättre för mig så jag kan väl skriva 7 intressanta saker om mig själv, om inte annat för att uppdatera bara :P. Och ja - tack - Cindy.

-

1. Jag har typ inga ärr eller andra underliga märken på kroppen - beror antagligen på att jag suttit framför datorn istället för att vara utomhus och härja omkring som vanliga barn.
2. Det har varken hänt så himla mycket med min vikt eller min längd (>_>) sen högstadiet/gymnasiet
3. Det verkar som att folk får en bild utav att jag är en sån där intelligent människa - jag tror snarare att det handlar om att jag är bra på att ge bilden utav en intelligent människa - och är egentligen ganska medelmåttigt smart.
4. Min lägenhet har kallats för "Klaggen's Harem" - vilket i själva verket är långt ifrån verkligheten xD
5. Jag misslyckades med uppkörningen 2 gånger
6. Jag blir glad av att tänka på alla möjligheter kring ett självmord :)
7. 163 cm lång, cirka 50 kg, hårdrockare/datornörd... och gruvarbetare xD. Finn ett fel xD.

Fan heller att jag tänker kedjebreva vidare grejen - den som känner sig manad får vinna :D.